Perfektion...till vilket pris?

Har ni, som jag, alltid undrat hur alla perfekta och moraliskt överlägsna människor fixar sin vardag? I en perfekt värld så skulle jag gå upp jättetidigt på morgonen och träna, för det är då man förbränner som mest. Jag skulle äta en nyttig och välbalanserad frukost, enligt de rekommendationer som samhället har satt upp. Sedan skulle jag ta en snabb dusch för att inte lukta svett, men inte slösa för mycket varmvatten, det är inte bra för varken miljön eller ekonomin. Håret skall ju egentligen självtorka men ändå bli perfekt, och naturligt vacker skulle jag också vara så jag slapp sminka mig. När jag var färdig med mig själv skulle jag kvittrande och utan stress väcka mina barn, som glatt och utan problem skulle vakna och äta sin nyttiga frukost. Min man skulle kyssa mig ömt och åka till sitt perfekta jobb i sin perfekta bil.

När jag lämnat mina barn på dagis och till skolan skulle jag åka till mitt arbete och vara en perfekt anställd som helst jobbade heltid, aldrig blev sjuk, aldrig hade sjuka barn, aldrig ville ta semester, alltid ville jobba över, aldrig gjorde misstag, aldrig var på dåligt humör, alltid trevlig, aldrig ville ha löneförhöjning, alltid tänkte på alla andra men inte på mig själv, alltid hinna med alla uppgifter, aldrig ställa jobbiga frågor, alltid kunna läsa andras tankar, aldrig ifrågasätta något, alltid säga ja med ett leende...mm. mm.

När jag kommer hem från jobbet skall jag vara trevlig och glad och aldrig trött. Maten skall lagas med glädje och omsorg och ätas enligt tallriksmodellen. Vi skall alla sitta vid bordet och äta en gemensam middag medan vi pratar glatt om vår perfekta dag. Jag skall plocka undan efter alla med ett leende, och sedan skall eventuella läxor göra tillsammans med barnen. I en perfekt värld kan ju alla människor lösa alla matematiska problem. Kanske skall man även gå på något föräldramöte eller utvecklingssamtal som man bokat in i sitt perfekta tidschema. Egentligen skall man ju vara aktiv i Hem och Skola, för att sedan, ju äldre barnen blir, engagera sig i Nattvandrarna eller någon annan moraliskt riktig aktivitet. Man måste ju ta sitt ansvar i samhället! Det är även av största vikt att barnen har någon form av fritidsaktivitet så att de inte blir soffpotatisar och feta.
 
När sedan dagen är avklarad skall man gå och lägga sig i tid, men inte alltför tidigt. Man måste ju få lite vuxentid också. Man skall inte heller titta för mycket på TV, utan umgås med varandra. Sedan skall man få sina åtta timmar av skönhetssömn så att man inte är trött på morgonen när den perfekta jävla väckarklockan börjar kvittra!  

Tänk vad skönt livet hade varit om verkligheten såg ut såhär...eller? Dock är detta indirekt alla krav som ställs på en medelsvensson i dagens samhälle, och det finns mycket jag inte har tagit upp. Det finns dock människor som verkar leva upp till denna perfektion...A-människan. Jag är en B-människa, jag fixar inte att vara perfekt, men det betyder inte att jag inte försöker....och det är förmodligen det som är problemet. Att alltid försöka leva upp till alla krav men aldrig lyckas, det är ganska jobbig. Men så länge det finns folk som förväntar sig perfektion av andra så kommer jag förmodligen att försöka bli perfekt. För vem orkar lyssna på alla klagomål om att allt man gör blir fel?

Kommentarer
Postat av: Therese

Vi är B-människor...där B står för BÄST:) kram

2008-02-03 @ 19:41:58
URL: http://tezet.blogg.se
Postat av: Britt-Marie

A-människorna finns inte tror jag och skulle dom mot förmodan finnas så ljuger dom..!!! Stackars barn till "perfekta" föräldrar - vilken chock de måste få när de blir vuxna...! Heja B-människorna! -här pratar vi avancerad överlevnadsteknik och insikt om livet!

2008-02-04 @ 08:36:15

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0