S@tu

Det är alltid lika svårt att hitta en lugn och tyst plats att vara på. På jobbet har jag en slipmaskin som låter högt, dessutom är datorn på verkstaden i stort behov av en Extreme Makover!! Den låter värre än Barsebäck. Telefonerna ringer konstant och dörrklockan, som talar om att ännu en kund har hittat in, plingar konstant. När man sedan kommer hem så tror man att man skall få en liiiten vilopaus för öronen, men det händer nog aldrig. Jag tror att mina barn föddes med åtminstånde tre munnar var. De låter konstant!!! Även om de inte har något att säga så har de något ljud för sig. Samtidigt som jag tycker att det är trevligt att min dotter vid fyra års ålder har ett mycket stort ordförråd, har jag svårt att förstå hur hon orkar prata så mycket. Hon är även övertygad om att världen faktiskt kretsar runt henne :-) Vilket innebär att hon inte ger sig förrän man har svarat henne, eller lyssnat på det hon vill ha sagt. Dock är hon tyst när hon sover...å söt med! Min son är också i stort behov av att låta, och när han inte pratar eller tjatar om nån pryl han måste ha, så spelar han något spel som låter. Alternativt så sitter han och trummar med händerna på bordet. Fast han är tyst när han sover...

När sedan barnen sover sött borde man väl få en tyst och lugn stund...men nej! Då skall ju allt annat göras. Plocka undan, tvätta, diska...och sedan sova...med min älskade make...som snarkar så sängen vibrerar.

Jag skall investera i ett par enorma öronproppar och sedan ta på ett par hörselskydd....mmmm ljuva tystnad.