VIP-hyllan på U2
Vilken kväll!!! U2 gav allt de hade på scenen.... verkligen allt! Vilken stämning det var på Ullevi.... eller snarare i hela Göteborg.... som dessutom bjöd på en regnfri afton :-)
Vi började med att gå ut och äta på Lilla London, och efter det gick vi och drack några drinkar på Lounge(s).... som för övrigt är ett väldigt mysigt ställe. De som jag kallar för "vi" var jag, maken, min bror, Therese och Mattias.
Efter drinkarna promenerade vi bort till Ullevi och intog våra positioner.... jag, maken och brodern satt på VIP-hyllan... och det var rikitgt najs kan jag lova :-) Här sitter jag med min bror och väntar spänt på att det ska börja!
Snowpatrol var förband.... men jag hade faktiskt föredragit Glasvegas eller Black Eyed Peas som tydligen hade varit framme på förslag.... surt!
Sedan drog spektaklet igång.... och jag skojar inte när jag säger att musiken var såååå mäktig.... och basen var så djup att den i princip ändrade hjärtfrekvensen.... helt underbart när man känner musiken ända in i själen!
Den mest stämningsfulla stunden var när de spelade låten One.... och Bono bad alla att lysa upp arenan med sina mobiltelefoner.... det var helt underbart när hela Ullevi sjöng med..... så jag var inte långt ifrån att fälla en tår.... ah, så vackert!
Sen ska man ju inte sticka under stolen med att de faktiskt har gjort många halvkassa låtar också.... men det var ett ypperligt tillfälle att gå på toaletten när de spelade någon trist sång, så jag ska inte klaga ;-)
Favoriterna för min del var One, Where the Streets Have No Name och en låt från det senaste albumet som heter Moment of Surrender..... vilken de spelade som sista låt..... och den är bara sååååå jävla bra!! En helt fantastisk avslutning på en magnifik konsert..... jag lyfter på hatten för Bono och gänget! Respect!
En extra eloge till The Edge....
som för övrigt gärna får flytta in hos mig och sitta och spela på sin gitarr dagarna i ända.....
herregud vad han är bra!!
Vi började med att gå ut och äta på Lilla London, och efter det gick vi och drack några drinkar på Lounge(s).... som för övrigt är ett väldigt mysigt ställe. De som jag kallar för "vi" var jag, maken, min bror, Therese och Mattias.
Efter drinkarna promenerade vi bort till Ullevi och intog våra positioner.... jag, maken och brodern satt på VIP-hyllan... och det var rikitgt najs kan jag lova :-) Här sitter jag med min bror och väntar spänt på att det ska börja!
Snowpatrol var förband.... men jag hade faktiskt föredragit Glasvegas eller Black Eyed Peas som tydligen hade varit framme på förslag.... surt!
Sedan drog spektaklet igång.... och jag skojar inte när jag säger att musiken var såååå mäktig.... och basen var så djup att den i princip ändrade hjärtfrekvensen.... helt underbart när man känner musiken ända in i själen!
Den mest stämningsfulla stunden var när de spelade låten One.... och Bono bad alla att lysa upp arenan med sina mobiltelefoner.... det var helt underbart när hela Ullevi sjöng med..... så jag var inte långt ifrån att fälla en tår.... ah, så vackert!
Sen ska man ju inte sticka under stolen med att de faktiskt har gjort många halvkassa låtar också.... men det var ett ypperligt tillfälle att gå på toaletten när de spelade någon trist sång, så jag ska inte klaga ;-)
Favoriterna för min del var One, Where the Streets Have No Name och en låt från det senaste albumet som heter Moment of Surrender..... vilken de spelade som sista låt..... och den är bara sååååå jävla bra!! En helt fantastisk avslutning på en magnifik konsert..... jag lyfter på hatten för Bono och gänget! Respect!
En extra eloge till The Edge....
som för övrigt gärna får flytta in hos mig och sitta och spela på sin gitarr dagarna i ända.....
herregud vad han är bra!!
Kommentarer
Postat av: Therese
Jag gillar också Edgy boy:) Vi kanske kan hyra honom med gemensamma ekonomiska resurser?
Postat av: ullisar
vilken ruskigt bra recension! jag blev alldeles missnöjd med att jag missade spektaklet.. men.... alltså. dom gamla låtarna är grymma. det nya? nja. fast jag måste väl ha fått se dom innan dom går hädan. att lägga till summan av sedda rockklassiker menar jag :)
Trackback
