S@tu

Jag har två äldre bröder som egentligen är mina halvbröder, men som alltid har varit hela för mig! Eftersom det är ganska stor åldersskillnad mellan oss så har vi inte alltid varit så tighta som vi är nu. Min äldsta bror är 15 år äldre och bor i Finland och mellanbrodern är 10 år äldre, men bor lyckligtvis bara en mil bort.

Det var när jag var i tonåren som vi började umgås lite mer med varandra, och idag känns det inte som att det är någon större åldersskillnad mellan oss...... det kan ju bero på att de är oerhört barnsliga ;-)

I alla fall så finns det inga andra personer i hela världen, än just dem,  som jag vet att jag kan berätta precis vad som helst för...... och att det stannar där! Givetvis är det ju även ömsesidigt från min sida...... och anledningen till att det har blivit mer med åren är att min äldste bror nästan miste livet i en MC-olycka för några år sedan. Att det sedan var vår MC och vi som hade lånat ut den till honom gjorde ju inte saken bättre! 

Det var bara några dagar innan hans födelsedag, och när han fyllde år stod vi bredvid hans sjuksäng.... med alla sladdar, monitorer, respiratorn...... och grät floder..... och försökte trösta varandra så gott det gick. Det var inte många ben i hans kropp som inte var brutna, så när folk frågade var det lättare att räkna upp det som var helt. Han hade även fått en blödning i hjärnan som de inte visste omfattningen av i början. Eftersom han är finsk medborgare, så skickade de honom till Finland efter några dagar, och han började så smått återhämta sig. Han har haft en otroligt lång väg tillbaka, och är fortfarande inte helt återställd. Problem med minnet och koncentrationen är en del av hans vardag...... men det kunde varit värre..... och jag är oerhört tacksam att han fortfarande finns kvar....

Det har ju inte alltid varit en dans på rosor dock..... för de kan konsten att retas..... och jag var inte många år innan de hade lärt mig alla finska svordomar som existerar..... som jag glad i hågen reciterade på en begravning i kyrkan när jag var liten..... så mamma fick ta ut mig därifrån :-) Sen har de tydligen även hotat några av mina pojkvänner (inklusive maken) med stryk...... om de skulle vara taskiga mot mig :-/ Hahahaha..... förhoppningsvis var det med glimten i ögat.... men man vet aldrig med dem..... mina favoritbröder :-)