Rapport från sjukstugan

Äntligen börjar lillskruttan bli frisk, alldeles lagom tills det är studiedag på dagis så hon ändå inte kan gå dit =o| Hon tycker att det är sååååå tråkigt att vara sjuk, även fast det är mysigt att få kramas med mamma. Det är mycket spring i kroppen som behöver få komma ut, och hon längtar efter sina kompisar. Dock har hon försökt kanalisera sitt behov av spring med att rita istället, så nu har vi en jättehög av teckningar som hon har producerat på löpande band. 

Nu har ju givetvis jag också blivit sjuk, det är så typiskt att jag får precis alla virus som lillskruttan får. Alltså hur många virus kan det finnas???? Jag hatar virus!!!

Här är de.....hatobjekten!  Förkylning, hosta och ont i halsen......morr!

image72    image73       image74

Finns att köpa här...som om att det inte räcker att vara sjuk.....
fast man kanske kan plåga dem...hmmm!

Hembrännare!

Då var det dags igen.....våren är ju här. Då skall det eldas....och åter eldas. Vareviga dag är det någon som eldar upp sitt skräp....eller sitt hus....eller sitt garage.....och telefonledningarna :-| Joo, det har faktiskt hänt. I ett villaområde!!!! Det är en unikum som tyckte att huset han skulle riva kunde eldas upp istället, med alla begagnade vitvaror och rubbet! När samma unikum skulle elda upp garaget på samma sätt lyckades han elda upp telefonledningarna till alla hushåll ovanför hans breddgrader.....och vad händer....NADA! Inte någon myndighet har så mycket som lyft ett ögonbryn. Så det är fritt fram att bränna hemmet, för att slippa betala kostnaderna för en container som kan frakta bort skiten. Sjukt snålt!!!! Det som ändå är värst är att detta otroligt intelligenta exemplar av människa inte själv inser sitt underliga beteende...näpp...fattar ingenting......totalt nollställd. Ibland blir man mörkrädd :-|



Ont det gör ont....

Nu är jag vänsterhänt! Det gör såååå j*vla ont i min högra handled att jag inte ens kan blogga med den :-( Det har gjort ont ett tag, men det är först idag det har blivit outhärdligt. När jag då skulle boka tid hos min husläkare fick jag lyssna till en telefonsvarare där min läkare med myndig stämma förklarar att mottagningen är stängd vecka sju!!! Vafaaaan, är jag den enda mäniskan i denna värld som inte kan vara ledig alla klämdagar och lov??? Det värsta är nog att hela jävla Sverige avstannar veckorna 28 29 30 och 31, när det är industrisemester. Att inte alla kan ta semester dessa veckor verkar inte ha sjunkit in. I ett samhälle där affärerna har öppet i princip dygnet runt, och även under de magiska veckorna i juli, kan inte dagisavdelningarna ha öppet under juli månad. Nä, då ska de barnen som behöver omsorg istället placeras på något helt annat ställe, med ny personal. Det känns inte riktigt motiverat att skola in sitt barn på nytt för att man inte kan ta semester just dessa veckor. Alternativet blir då att man som föräldrar inte kan ha semester samtidigt med varandra....kul! Det har ju gått bra så länge man har haft föräldraledighet kvar för då har min kära make, som har ett lite mer flexibelt jobb, kunnat vara pappaledig de veckor som diffat så vi kunnat ha lite ledigt tillsammans. De dagarna räcker ju dock inte i all evighet....tyvärr! Vi får väl helt enkelt anlita en barnflicka....eller byta jobb....eller bli ekonomiskt oberoende....eller ta med dottern till jobbet :-|
 Jamen det finns ju jättemånga alternativ ju :-)

Morr....

Men fatta!!!!

Varför måste folk slå på sina helljus precis innan man får möte? När jag kör hem från jobbet åker jag på en slingrig väg utan gatlyktor, och jag blir blind när folk slår på sina helljus. Idag var det riktigt nära att jag tvärnitade och körde efter en idiot för att fråga vad han/hon tänkte...men jag lyckades sansa mig! Den dagen ni läser i tidningen om en kvinna som fått ett psykbryt på en helljusterrorist så vet ni vem det är...

Nu skall jag packa upp mina nyinköpta Iittala Essence vinglas och champagneglas...åååååhhhhh de är jättefina :-) Skall bara pilla bort de hemska klistermärkena som sitter på. Har aldrig riktigt fattat varför vissa låter dem sitta kvar, men det är ju upp till var och en. Min tio år äldre bror, som är en underbar människa, låter alltid plasten (som sitter på t.ex. mobiltelefon-displayen) sitta kvar tills själva produkten är obrukbar! Jag rycker bort plasten det första jag gör, och det kliar i fingrarna när jag ser att någon har lämnat kvar den! Har många gånger undrat hur min bror skulle reagera om jag helt maniskt skulle rycka bort plasten på alla hans saker...hmmm, kanske ska prova :-)

Näpp, nu skall jag försöka cykla bort lite fläsk....och den halva semlan som jag faktiskt unnade mig idag! Inte undra på att man inte går ner i vikt.....suck!

Lathet!

Igår var det Söndag! En normal Söndag tvättar jag ofta flera maskiner tvätt, städar ett 150kvm stort hus medan min make tillbringar hela sin dag med att bygga vårt badrum tillsammans med min bror som är snäll och hjälper oss!  När man har två barn som dessutom behöver tas om hand så kan det vara lite lurigt att få ihop allt. Igår gick det ändå ganska bra, eftersom min son var hemma hos en kompis större delen av dagen, och min mamma kunde ta hand om dottern en stund. Barn sköter inte sig själva dock, särskilt inte om man vill att de en dag skall bli vettiga vuxna. Pedagogik är en mycket stor del av ens vardag, men alla problem är inte alltid lätta att hantera. Som de flesta vet kan barn vara mycket elaka mot andra barn, så när mina barn känner sig illa behandlade av sina jämnåriga är det min uppgift som förälder att se till att de inte tar åt sig. Självförtroende är inte något som byggs upp på en dag. Det är ett konstant peppande, och en dos kognitiv beteendeterapi som verkar fungera bäst dock! Att som förälder ta sig tid att lyssna på sina barn, och att även upptäcka problem som barnen kanske inte själva vågar berätta är också en stor del av vardagen. Igår hade jag en sådan eftermiddag med min son!

När jag då väljer att barnen skall få äta uppstekta pannkakor (pannkakor skurna i små fyrkantiga bitar som steks och äts med socker) som de älskar, och beställer Thaimat istället för att laga maten själv, blir jag anklagad för att vara lat! Av någon som dessutom inte har barn!!

Tack så jävla mycket!


Funderingar...

Idag har jag insett att det endast finns ett alternativ till klädsel om man inte vill vara ständigt genomvåt...överlevnadsdräkt!!! Det är nog även klokast att investera i ett par fodrade gummistövlar som klarar den halva metern av slask som man måste vada genom när man lämnar sitt barn på dagis. Vad jag inte förstår, när jag vadar genom slasket, är varför ingen har som uppgift att skotta bort snön som faller. För det snöar och slaskar i det här landet varje vinter...eller? Varje år verkar dock detta komma som en överraskning för halva sveriges befolkning, för uppe i norrland funkar ju vinterväghållningen vad jag förstår. Här på de sydligare breddgraderna blir det alltid trafikkaos och lamslagen kollektivtrafik, för ingen av de som har ansvar för plogning och skottning verkar veta att det finns något som heter VÄDERPROGNOS!! Någon sköter inte sitt jobb!

Så....nu har jag fått ur mig det :-)

Idag berättade min dotter för mig vad man använder sina fingrar till, så här kommer det:

Tummen visar man tummen upp med.
Pekfingret pekar man med.
Långfingret säger man fula ord med, som bajskorv!
Ringfingret har man ringar på.
Lillfingret använder man inte till något.

När min man frågade vem som hade lärt henne detta sa hon...mormor :-o
Hmmm, vi tror inte riktigt på detta.
Men, men, nu vet ni vad man har sina fingrar till ;-)

Tystnad tack!

Det är alltid lika svårt att hitta en lugn och tyst plats att vara på. På jobbet har jag en slipmaskin som låter högt, dessutom är datorn på verkstaden i stort behov av en Extreme Makover!! Den låter värre än Barsebäck. Telefonerna ringer konstant och dörrklockan, som talar om att ännu en kund har hittat in, plingar konstant. När man sedan kommer hem så tror man att man skall få en liiiten vilopaus för öronen, men det händer nog aldrig. Jag tror att mina barn föddes med åtminstånde tre munnar var. De låter konstant!!! Även om de inte har något att säga så har de något ljud för sig. Samtidigt som jag tycker att det är trevligt att min dotter vid fyra års ålder har ett mycket stort ordförråd, har jag svårt att förstå hur hon orkar prata så mycket. Hon är även övertygad om att världen faktiskt kretsar runt henne :-) Vilket innebär att hon inte ger sig förrän man har svarat henne, eller lyssnat på det hon vill ha sagt. Dock är hon tyst när hon sover...å söt med! Min son är också i stort behov av att låta, och när han inte pratar eller tjatar om nån pryl han måste ha, så spelar han något spel som låter. Alternativt så sitter han och trummar med händerna på bordet. Fast han är tyst när han sover...

När sedan barnen sover sött borde man väl få en tyst och lugn stund...men nej! Då skall ju allt annat göras. Plocka undan, tvätta, diska...och sedan sova...med min älskade make...som snarkar så sängen vibrerar.

Jag skall investera i ett par enorma öronproppar och sedan ta på ett par hörselskydd....mmmm ljuva tystnad.

Om jag vore en blomma...

...skulle jag hetat Blek Fetknopp! Joo, den finns faktiskt på riktigt. Det är ungefär så man känner sig vid denna tiden på året. Vad jag inte förstår är att någon kan döpa en stackars blomma till detta något udda namn. Anledningen till att jag känner mig som en blek fetknopp är däremot lättare att förstå. Under några veckors tid har jag desperat försökt att äta nyttigt (är medlem i Viktklubb på Aftonbladet) och att träna minst en halvtimme varje dag. Det har jag också lyckats med trots att jag vissa dagar har varit mer död än levande. När man då hoppfullt ställer sig på vågen måndag morgon, och vill se någon form av resultat, vad händer då??? Jo, jag har gått UPP ett helt kilo!! Måndag morgon är ju i vanliga fall inte en dag då man studsar glatt upp ur sängen och utbrister ÄNTLIGEN MÅNDAG...och med ett kilo plus på vågen blir sannolikheten till ett sprudlande glatt humör ganska obefintligt. Dock får man ju höra lite glada tillrop om att det är ju givetvis muskler, eller, det är ju inte viktigt vad vågen visar så länge man märker resultat på att kläderna sitter lite lösare....men en måndagmorgon hjälper inget!

När man sedan går ut genom dörren, och inser att regnperioden givetvis är tillbaka, brister det! Jag vill flytta till ett varmt land där det är vackert att vara tjock :-| Ett land där måndagar inte existerar, och där vågen alltid visar snälla siffror. Var finns det landet???

För övrigt mår jag bra tack! Ikväll skall jag nog komma på något positivt att skriva om...då närmar ju måndagen sig sitt slut :-)

Ps. Tack till er som har varit så söta och skrivit snälla kommentarer på min blogg :-) Kramar i mängder till er!

7 års olycka!

Igår skulle jag rädda min fantastiskt underbara dotter från att få en hårtork ihuvudet. På något sätt lyckades jag daska till hårtorken så att den flög rätt in i spegeldörren i badrumsskåpet! Så nu har jag sju år av olycka att ta itu med. Detta leder till frågan...Varför lyser solen från en klarblå himmel idag? Är det någon form av konspiration till att invagga mig i en falsk känsla av glädje, så att när oturen väl slår till så skall det komma som en riktigt otrevlig överraskning...eller? Det kanske är våren som har kommit för att stanna i några dagar för att sedan återgå till den andra av våra 2 befintliga årstider...regnperioden. Nåväl, jag räddade min dotter från en förmodligen enorm bula, jag får glädjas åt det.

När jag ändå har flyt på mitt klagande så fortsätter jag en stund till. Jag har många gånger funderat över när exakt det var som jag förvandlades till städerska? Under min tonårstid såg mitt rum alltid ut som ett bombnedslag, å då menar jag atombombnedslag. Ibland fick min stackars mamma ett psykbryt och städade upp all skit, men till vilken nytta? Efter någon dag såg det ju likadant ut igen. Idag förstår jag varför hon gjorde det, hon var nog helt enkelt rädd att sociala myndigheter skulle komma och hämta mig, eftersom mitt rum var en sanitär olägenhet!!! Alternativt var hon rädd att hon skulle få anlita Anticimex som skulle skaka på huvudet och säga att det inte var någon idé att sanera...en oidentifierbar livsform har tagit över rummet.

Som förälder har man ju alltid sina barns bästa i åtanke i allt man gör. Så när folk säger att man inte skall plocka undan efter sina barn kan jag inte riktigt förstå varför, jag har ju uppenbarligen blivit lika städgalen som mina föräldrar var/är trots att de plockat undan efter mig. I hopp om att mina barn någon gång i framtiden kommer att plocka upp sina saker efter sig så får jag föregå med gott exempel och försöka hålla huset städat...eftersom ingen annan bryr sig om att göra det!!! Idag fick jag mig dock ett anfall av ilska över att det alltid bara är jag som bryr mig. Tomma mjölkpaket är inte prydnader, skitiga kläder skall inte ligga utspridda över golvet, använt porslin skall in i diskmaskinen eller eventuellt diskas för hand och inte ställas på diskbänken!!! Är det verkligen så svårt att ändra sitt beteende? Min son sa en dag, när vi av någon anledning diskuterade vad som skulle hända om jag dog, att "Då skulle det aldrig bli städat här igen"... Jahopp!

Många skulle säga att jag får skylla mig själv eftersom jag plockar undan efter alla, men om jag inte gjorde det skulle socialen komma och ta våra barn eftersom huset skulle klassas som en sanitär olägenhet! Alternativt skulle Anticimex komma och konstatera att det inte var någon idé att sanera eftersom en oidentifierbar livsform har tagit över huset....jämna huset med marken!!!

Hmmmm, hushållsnära tjänster finns det ju något som heter...undra hur mycket det skulle kosta att anlita en städerska???

Nyare inlägg
RSS 2.0