Melankoli
Suck..... nu är sommaren till ända! Jag saknar mamma och pappa som inte har kommit hem än, och i dag åkte min bror tillbaka till Finland :-( I morgon börjar maken jobba igen, och jag börjar på tisdag. Det är inte så mycket det faktum att man börjar jobba igen som gör mig melankolisk ..... för jag trivs på mitt jobb...... utan snarare att man inte kan vara lika avslappnad och social när man jobbar, när rutinerna måste fungera. Sen är det väl inte såååå jättekul att gå upp klockan sex istället för halv tio heller ;-)
Det är, för mig, viktigt att sätta upp olika mål för vad jag ska åstadkomma under hösten så jag har något att se fram emot.... nu när verkligheten kallar igen. Därför har jag under semestern tagit tag i min träning och kosthållning, och har som mål att under hösten bli nöjd med mig själv. Nu har jag varit jätteduktig i fyra veckor, och tänker fortsätta att vara duktig tills jag når min idealvikt.
Det är inte första gången jag gör detta, men jag känner att det kommer att fungera denna gång. Jag har lyckats förut men fallit tillbaka i gamla mönster, av diverse olika anledningar; men under våren har jag löst många av mina "bekymmer" och känner att det kommer att fungera nu. Det som jag gör annorlunda denna gång är att att jag började med att göra träningen till rutin och att jag skippar vågen..... för siffrorna ger mig bara ångest! I slutändan spelar det ju ingen roll vad vågen visar, utan snarare vad kläderna säger.
Tanken med hela mitt projekt är att jag ska lära mig att tycka om mig själv, och det är inget lätt jobb när all negativ kritik sätter sig i själen och all positiv kritik bara rinner av :-/ Jag behöver alltså ominstalleras och uppdateras...... och jag har börjat inse att det nog kommer att ta lång tid, men jag måste ju börja någonstans! Att utplåna sig själv och sin personlighet för att leva upp till omgivningens förväntningar och krav har tagit många år, så vägen tillbaka blir antagligen minst lika lång!
Jag vill tillbaka till den Satu som en gång i tiden fick komplimangen "Ju mer man lär känna dig desto vackrare blir du" och nej, det var inte maken som sa detta (fast han är den som alltid ser mig som vacker :-) utan en förälskad vän från min tonårstid. Förhoppningsvis kommer jag att orka med min långa färd, och om jag inte gör det så lär ni ju märka det ;-)
Det är, för mig, viktigt att sätta upp olika mål för vad jag ska åstadkomma under hösten så jag har något att se fram emot.... nu när verkligheten kallar igen. Därför har jag under semestern tagit tag i min träning och kosthållning, och har som mål att under hösten bli nöjd med mig själv. Nu har jag varit jätteduktig i fyra veckor, och tänker fortsätta att vara duktig tills jag når min idealvikt.
Det är inte första gången jag gör detta, men jag känner att det kommer att fungera denna gång. Jag har lyckats förut men fallit tillbaka i gamla mönster, av diverse olika anledningar; men under våren har jag löst många av mina "bekymmer" och känner att det kommer att fungera nu. Det som jag gör annorlunda denna gång är att att jag började med att göra träningen till rutin och att jag skippar vågen..... för siffrorna ger mig bara ångest! I slutändan spelar det ju ingen roll vad vågen visar, utan snarare vad kläderna säger.
Tanken med hela mitt projekt är att jag ska lära mig att tycka om mig själv, och det är inget lätt jobb när all negativ kritik sätter sig i själen och all positiv kritik bara rinner av :-/ Jag behöver alltså ominstalleras och uppdateras...... och jag har börjat inse att det nog kommer att ta lång tid, men jag måste ju börja någonstans! Att utplåna sig själv och sin personlighet för att leva upp till omgivningens förväntningar och krav har tagit många år, så vägen tillbaka blir antagligen minst lika lång!
Jag vill tillbaka till den Satu som en gång i tiden fick komplimangen "Ju mer man lär känna dig desto vackrare blir du" och nej, det var inte maken som sa detta (fast han är den som alltid ser mig som vacker :-) utan en förälskad vän från min tonårstid. Förhoppningsvis kommer jag att orka med min långa färd, och om jag inte gör det så lär ni ju märka det ;-)
Kommentarer
Postat av: Titti
Vi ska ju peppa dig! Kram
Postat av: Helena
Många kloka tankar där. Du har helt rätt. Det gäller att programmera om sig. Jag tror att du karar detta.
Postat av: peppig
håller med Titti!
vi finns här!
krams!
Trackback
