Jag är väry upptagen...
...med att försöka få ordning på tillvaron!
Igår var jag på arbetsförnedringen och skrev in mig... och sedan åkte vi och tittade på Enzo och hans syskon. Han är grymt söt... och man blir alldeles sjuk när man får kramas med honom :-)
Vi fick även träffa pappan till valparna (Nico), vilket kändes skönt efter alla domedagskommentarer vi har fått om rasen, och jag har aldrig träffat en lugnare hund. Han var snäll och väluppfostrad... och vansinnigt snygg! Inte ens lillan var rädd... och hon blir alltid rädd när det kommer fram en hund... men Nico flög inte på oss när vi kom in, utan väntade snällt tills vi tog kontakt med honom.
Nåväl... att skaffa hund genererar ungefär lika många kommentarer som att uppfostra barn, planera bröllop och välja viktminskningsmetod... plötsligt är alla självutnämnda experter! Givetvis vet vi vad vi ger oss in i... men de flesta verkar tro att vi inte kommer lyckas uppfostra denna hund. Sedan kan det ju diskuteras huruvida det beror på oss eller att folk verkar tycka att rasen är ouppfostringsbar.... men jag känner mig tämligen idiotförklarad ibland! Självklart vet jag ju att folk inte menar något illa... men lite positiv feedback hade ju inte skadat!
Personligen tänker jag ha samma approach till att uppfostra Enzo som jag har till allt annat i livet... jag tar tag i problemen allteftersom de kommer... och försöker lösa dem på bästa sätt. Varför gå in med en inställning som är negativ från början liksom!?! Att sedan vara påläst och använda sitt sunda förnuft är ju också en förutsättning för att lyckas.
Lilla (än så länge :-) Enzo kommer vi att hämta den 22 december... och en mer välkommen hund får man leta efter!
Ps. Lägger in lite bilder från besöket ikväll Ds.
Igår var jag på arbetsförnedringen och skrev in mig... och sedan åkte vi och tittade på Enzo och hans syskon. Han är grymt söt... och man blir alldeles sjuk när man får kramas med honom :-)
Vi fick även träffa pappan till valparna (Nico), vilket kändes skönt efter alla domedagskommentarer vi har fått om rasen, och jag har aldrig träffat en lugnare hund. Han var snäll och väluppfostrad... och vansinnigt snygg! Inte ens lillan var rädd... och hon blir alltid rädd när det kommer fram en hund... men Nico flög inte på oss när vi kom in, utan väntade snällt tills vi tog kontakt med honom.
Nåväl... att skaffa hund genererar ungefär lika många kommentarer som att uppfostra barn, planera bröllop och välja viktminskningsmetod... plötsligt är alla självutnämnda experter! Givetvis vet vi vad vi ger oss in i... men de flesta verkar tro att vi inte kommer lyckas uppfostra denna hund. Sedan kan det ju diskuteras huruvida det beror på oss eller att folk verkar tycka att rasen är ouppfostringsbar.... men jag känner mig tämligen idiotförklarad ibland! Självklart vet jag ju att folk inte menar något illa... men lite positiv feedback hade ju inte skadat!
Personligen tänker jag ha samma approach till att uppfostra Enzo som jag har till allt annat i livet... jag tar tag i problemen allteftersom de kommer... och försöker lösa dem på bästa sätt. Varför gå in med en inställning som är negativ från början liksom!?! Att sedan vara påläst och använda sitt sunda förnuft är ju också en förutsättning för att lyckas.
Lilla (än så länge :-) Enzo kommer vi att hämta den 22 december... och en mer välkommen hund får man leta efter!
Ps. Lägger in lite bilder från besöket ikväll Ds.
Kommentarer
Postat av: Therese
Ser fram emot pics på sötnosen! Hoppas ni har det bra där uppe. kramar
Postat av: Maja
Ja jag också!
Postat av: Maja
Tack för kommentaren! Inte lätt det där, man vill ju inte klampa på och anklaga liksom. Vi får se. Hoppas det går bra med flytten och jobb och allt! Känner också för å dra typ. Lååååångt bort. Men jag är ju en fegis så det blir nog inget:)
Postat av: Christin
Jag tror att det kommer att gå super med lilla (?) vovven. Du har ju skinn på näsan å lyckats uppfostra 2 barn å en man, så varför skulle du inte lyckas med en hund?? Kram kram! Vi får höras innan v11 då vi åker upp till Åre, å bestämma en date tycker jag!
Trackback
