S@tu

Med anledning av Thereses förlovning, ska jag dela med mig av min egen förlovningshistoria som ägde rum någon gång på stenåldern :-)

26 februari 1996 hade jag och min nuvarande make varit tillsammans i fem ynka månader, och vi var gravida i första månaden, så vi bestämde oss för att det kunde vara lämpligt med en förlovning. Jag var sjutton år och maken var tjugo, men han hade jobb, hus och bil, (och en jävla massa kärlek ;-) så läget var ändå hyfsat stabilt. Därför bestämde vi oss för att löpa linan ut! Vi hade våra föräldrars fulla stöd och de hanterade situationen med stil och taktfullhet.... det var aldrig några negativa ord som yttrades angående våra beslut... och de har alltid ställt upp och hjälpt till. 

Iallafall så gjorde vi inte så mycket väsen av situationen utan förlovade oss vid en sjö, och hånglade sedan upp varandra. Efter det åkte vi ut till hans föräldrar, där även hans syskon väntade, och släppte nyheten om förlovningen och graviditeten som syskonen inte visste något om. En massa tårar och kramar utdelades och ja.... på den vägen är det :-) I fjorton år har vi varit förlovade nu.... och gifta har vi varit i åtta år till hösten.... och någon bättre karl finns faktiskt inte!

Love You Darling!!